Upphöjda rabatter
hem  |  praktiska tips |  upphöjd odling  |  perenner  |  bladväxter  |  dagbok  |  filmer  |  växtlista
Varför upphöjt?

Fördelarna med upphöjda rabatter är många:

• Jorden värms upp och tjälen släpper tidigare på våren.

• Jorden dräneras bättre, vilket är särskilt bra om den är lerig och om du vill odla känsliga knölar och lökar.

• Odlingen skiljs från omgivande gräsmatta och ogräs växer inte lika lätt in i rabatten.

• Växterna blir lättare att plantera, vattna och sköta.

• Blommorna kommer upp i "rätt" höjd för att beundra, lukta på och fotografera.

 

Varför inte?

Nackdelarna är få:

• Jorden blir torrare i en upphöjd rabatt och det är mindre lyckat om jorden dessutom är sandig.

• Det är jobbigare och dyrare att anlägga upphöjda rabatter.

  Kom närmare växterna!

Speciellt för dig som bor i norra delarna av vårt land, och har någon form av rörelsehinder är möjligheten att höja upp rabatten ovärderligt.

Stenrabatterna är kantade med betongblock, som är underhållsfria och har ett rimligt pris. De lagrar värme (ett plus) men släpper lätt igenom vatten (kan vara ett minus). Första stenrabatten (nedan) anlades 2007 och har vita och lila blommor som färgtema. Den vita drakmyntan åkte snabbt ut, för den höll på att ta över helt. Nu är balansen mellan sensommarblommande parnäva, mose brinnande buske, sotakleja, asiatisk lilja, blanknäva och backtimjan hyfsad. En vit tok står också där, men måste klippas tillbaka för att hållas i schack.

Nedan en bild på den nyanlagda stenrabatten 2013. Där har planterats små funkior, vita violrutor, röd löjtnadshjärta, spetsmössa mm. I rabatten bakom – som ska ge den nya planteringen halvskugga – finns marktäckare och buskar: körsbärsbenved, polkagrisros, orange tok och bukettapel.

Skuggrabatten såg ut så här 2006 (ovan). Den var nyanlagd och innehöll bl a olika funkior, hasselört, alunrot, astilbe och löjtnadshjärta. Trädrötterna från skogen bakom trängde dock igen markduken i botten redan efter ett par år och flera av växterna tynade bort av torka och näringsbrist. Numera återstår endast de allra mest tork- och skuggtåliga växterna: rodgersia, brokbladig kirskål (nedan), liljekonvaljer och en vitbrokig kornell.

I en avlång odlingslåda, gjord av impregnerat virke, odlar jag ettåriga växter. På våren blandar jag i en halv säck kogödsel innan direktsådd av t ex ringblommor, spenat, plocksallad och rädisor (nedan). Jag odlar gärna även salladsärtor eller bondbönor i denna låda.

Våren 2014 kommer jag att starta upp en liten jordgubbsodling i ett par lastpallar. De är plastade på insidan med sopsäckar för att hålla kvar fukten.

 
© Kristin Stenmark 2014  |  Kontakt: aby@kattkristin.se
borstnejlika